Bildkavalkad

Efter ännu en utebliven lektion tog jag en promenad kring gatorna nära skolan. Det visade sig att kursen jag deltagit i varit fel kurs, men med samma namn. Jag blir trött på att inte veta något överhuvudtaget! Jag sökte upp min koordinator för att diskutera min kursval och få
klarhet i all förvirring. Jag möttes av en lapp beskedet om att koordinatorn i och med sin pension avträtt från tjänsten. Ett axelryck och några huvudskakningar senare stod jag ute på gatan mitt i eftermiddagsvärmen och bestämde mig för att göra lite sightseeing istället för att plugga. Till höger skolgården till en av mina universitetsbyggnader. Snacka om att plantorna tagit sig! Mellan rankorna finns en fontän med guldfiskar.


Jag snubblade en kyrka, som visade sig vara en alldeles speciell. Här satte jag mig ned för en vätskepaus i skuggan. Det är svårt att se på bild hur otroligt stora byggnaderna är i verkligheten. Denna räknas som moderkyrkan utav alla i hela världen av katolikerna, vilket märkes i och med närvaron av alla de nunnor från alla världens hörn som likt mig sprang omkring med vattenflaska och kamera.

Archibasilica Sanctissimi Salvatoris et Sancti Iohannes Baptista et Evangelista in Laterano Omnium urbis et orbis ecclesiarum mater et caput. (Latin)
Ungefär: Bågbasilikan av den helige frälsaren och Johannes döparen och evangelisten den mest heliga Lateranska kyrkan av alla kyrkor i alla städer och i världen, modern och huvudet.

Tagen från mittskeppet nära koret. Häftigt ljus då solen skiner till.

Jag sitter bakom tre nunnor och lyssnar på en kör som repeterar samtidigt som en orgel stäms. De samsas och orgelstämmaren sätter igång så fort kören avbrutit en hallelujasång, därefter fortsätter de repetera. Tre av biktbåsen var i bruk då jag var här, av respekt tog jag inga bilder. Medan bikten pågår lyser en röd lampa. Vissa väljer att gå in i ett bås där en präst i båset intill lyssnar, med eller utan luckan fördragen. Vissa biktbås är öppna utifrån: där står den syndbelagda på knä och viskar in i en lucka. En vaktmästare sopar undan mynt som folk slängt ned vid ett altare, jag får kolla upp vad detta betyder.

På vägen hem (jag visste inte alls var jag var) stannade jag halvvägs upp för en lång backe som avverkades i trettio graders hetta. San Benedicts iste med citron och en lite caffe macchiato. Här är det ingen idé att dricka en stor varm kopp med kaffe, den sveps istället med socker och får sällskap av något svalkande.